Jesu sju ord på korset

Denna predikan handlar om Jesu sista ord i livet före uppståndelsen – om hans sju ord på korset. En människas sista ord ger ofta en bild av dennes liv och slutliga omdöme av livet och dess mening. En stor ledare och förkunnare (LP) lär ha sagt som sina sista ord: "Tack för detta rika liv!" En annan som levde samtida med honom (SL) lär som sitt sista ord ha sagt det korta ordet "Fiasko!" Jesu sista ord är så innehållsrika och så betydelsefulla att de innehåller stoff för många predikningar. Man kan sammanfatta det i sju punkter eller meningar och man använder därför uttrycket "Jesu sju ord på korset". Att det just blir sju meningar gör Jesu sista ord mycket meningsfulla. Varje ord speglar Kristi lidanden men också den härlighet som skulle följa och komma oss till del.

TEMA: Jesus fick förbannelse och lidande – vi får frälsning och välsignelse.

1. "Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör" Luk 23:34.

Vid 9-tiden (den 3:e timmen) på förmiddagen satte soldaterna de stora spikarna i Jesu händer då korset låg på marken – inte i handlederna ty då skulle han dött mycket snart av blodförlust och benen i handleden skulle blivit krossade. Man band ett rep kring handlederna för att avlasta trycket på handflatan. Jesus bad för bödlarna. Jes 53:12.

Syndernas förlåtelse: "Jag skriver till er, mina barn: ni har fått era synder förlåtna för hans namns skull." 1 Joh 12. Jesus började med att förlåta. Hela hans liv gick i försoningens och förlåtelsen tecken. När han botade den lame mannen som kom ner genom taket, sade han allra först: "Dina synder förlåtas dig." Syndernas förlåtelse är den största gåva vi kan mottaga, ty när vi ber om det får vi gemenskap med Gud och evigt liv. Jesus bad Fadern förlåta soldaterna den hemska gärningen de gjorde när de spikade Jesus på korset. Jesus ber till Fadern för oss.

2. "Kvinna, där är din son" – "Där är din mor" Joh 19:26-27.

Alla lärjungarna flydde utom en. Endast Johannes var vid korset – den yngste. Han fick uppdraget att ta hand om Jesu mor, Maria.

En ny relation: Vi blir Guds barn. "Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi." 1 Joh 3:1a. När vi mottagit förlåtelse får vi en ny relation, vi blir Guds barn. Är vi barn, är vi också arvingar till ett omätligt och rikt arv som aldrig kan förstöras och som är förvarat åt oss i himlen. 1 Petr 1:4.

3."Sannerligen, redan idag skall du vara med mig i paradiset" Luk 23:43.

Jesus visste att när han fullbordat försoningslidandet skulle han redan samma dag – levande i anden – gå in i paradiset.

Härlighetens hopp – himlen. "För dem [hans heliga] ville Gud göra känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet – Kristus i er, härlighetens hopp" (Kol 1:27). Paradiset stängdes på fallets dag. Jesus har öppnat paradiset på nytt. "Han har banat en ny och levande väg dit genom den öppna förlåten." Hebr 10: 20. Den botfärdige rövaren behövde aldrig gå till dödsriket, när han dog några timmar senare kunde han gå direkt till de rättfärdigas boningar. Han bad om en tanke – han fick ett paradis.

4. "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?" Matt 27:46.

Vid den 6:e timmen, från kl 12 till 3 på eftermiddagen kom det ett stort mörker över hela världen – försoningen gällde hela världen. Då lämnade de allra flesta platsen med de tre korsen. Under de mörka timmarna på korset var Jesus övergiven av sin Fader därför att han var en ställföreträdare för oss och "bar våra synder i sin kropp på korsets trä". 1 Petr 2:24. Till själen var Jesus övergiven och kontakten med Fadern blev bruten därför att Gud inte kan ha gemenskap med synd. Detta var det svåraste, han som hade haft ständig kontakt med sin himmelske Fader. Men Jesus dog inte andligen utan hans eviga ande var bevarad i Gud. "... i kraft av evig ande har (Kristus) framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud". Hebr 9:14.

Men Gud skall aldrig övergiva oss: "Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig, och därför kan vi tryggt säga: Herren är min hjälpare, jag skall aldrig frukta. Vad kan människor göra mig?" Hebr 13:5-6. Vi behöver aldrig uppleva den ångest som Jesus upplevde under de mörka timmarna.

5. "Jag är törstig" Joh 19:28.

"Jesus visste att nu var allt fullbordat, och för att skriftordet skulle uppfyllas sade han: "Jag är törstig." Jesus var noga med att allt skriftens ord skulle fullbordas. När han utropade "Jag är törstig", fick han ättikvin att dricka, men han drack det inte. Nej, orden hade en djupare innebörd. Han törstade efter att frälsa världen och rädda människor från syndens straff och släcka deras evighetstörst med sin nåd och kärlek. När grekerna kom och ville se Jesus, sade han: "Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas. – När jag blir upphöjd från jorden, skall jag dra alla till mig." Jesus såg grekerna, han såg människornas nöd och längtade efter att ge dem frälsning.

Vi behöver aldrig törsta. Jesus är källan med livets vatten: "Den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv" (Joh 4:14). Välsignelsen av den helige Ande: "Och hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har utgjutits i våra hjärtan genom att han gett oss den heliga Anden" (Rom 5:5).

6. "Det är fullbordat" Joh 19:30.

Vid tretiden (den 9:e timmen) på eftermiddagen blev det åter ljust, då hade Jesus hängt på korset i 6 timmar. 6-talet är människans tal. Jesus hade då fullbordat försoningsverket "för våra synder, ja, för hela världens" (1 Joh 2:2). Då uttalade Jesus SEGERORDEN: "DET ÄR FULLBORDAT", gr Tetelestai, som också kan översättas med: "Jag har betalat priset - skulden." Jesus var Guds oskyldiga och syndfria offerlamm som tog bort världens synder.

Vi kan se tillbaka på ett fullbordat försoningsverk. Alla som tror och tar emot nåden blir frälsta och befriade. "Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli ett med Guds rättfärdighet" (2 Kor 5:21). "Kristus själv dog ju för era synder en gång för alla. Rättfärdig dog han för orättfärdiga för att leda oss till Gud" (1 Petr 3:18).

"Om en har dött för alla, då har alla dött." (2 Kor 5:14b). "Ni vet att han har uppenbarat sig för att ta bort synderna och att någon synd inte finns hos honom." (1 Joh 3:5). Segerorden! "Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem." Hebr 7:25.

7. "Fader, i dina händer lämnar jag min ande" Luk 23:46.

När allt var fullbordat, blev gemenskapen med Fadern återknuten. Jesus började och slutade med att bedja till Fadern.

När vi blir försonade med Gud blir han vår far: "Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud" (Joh 20:17). Ingen fruktan för döden: "för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv." Hebr 2:14. "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör." Joh 11: 25.