Faderns vittnesbörd om sin Son
Johannes var en man sänd av Gud. Han var ett vittne om ljuset. Det sanna ljuset som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. När Jesus kom, pekade Johannes på honom och sade : "Se Guds lamm, som borttager världens synd. Han är den som döper i den helige Ande... han är Guds son."
– Fariseerna menade att Jesus vittnade om sig själv och därför var hans vittnesbörd inte giltigt. Jesus hänvisade då till Johannes och sade att han hade vittnat för sanningen. "Jag tar inte emot vittnesbördet från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli frälsta. Själv har jag ett vittnesbörd som är förmer än Johannes vittnesbörd: de gärningar som Fadern har gett mig att fullborda... Fadern som har sänt mig har vittnat om mig. Hans röst har ni aldrig hört, och hans gestalt har ni aldrig sett, och hans ord har inte förblivit i er, eftersom ni inte tror på den som han har sänt." Joh 5:34-37 SFB.
– Vid åtta särskilda tillfällen vittnade Fadern om Jesus, som ett bevis på att han var Guds son, evig Gud och världens Frälsare. Åtta-talet är talvärdet för Messias och finns i alla titlar som handlar om Jesus som Frälsaren, Immanuel, Herren, Sonen etc. Jesus på grekiska har talvärdet 888. – I denna tid då vi är omgivna av förnekelser om vem Jesus verkligen är, blir det viktigt för oss att studera vad Bibeln lär om Kristi gudom.
Åtta tecken av Fadern om att Jesus är Guds son
Vid följande tillfällen har Fadern förklarat att Jesus är hans Son:
1. VID BEBÅDELSEN. Ängeln Gabriel säger i sitt budskap till Maria: "Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son... Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son" (Luk 1:31, 32a, 35). –Tron på jungfrufödelsen och att Jesus blev till genom den helige Ande är grundläggande för vår tro på Kristi gudom. Matteus skriver två gånger i sitt evangelium om att Maria "var havande genom den helig Ande" och att profetian i Jesaja "Se, jungfrun skall bli havande och föda en son.." gick i uppfyllelse då barnet blev till genom helig Ande (Jes 7:14; Matt 1:18b, 20b, 23 FSB). Därför säger Ordet i Kol 2:9 att "I honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt" (SFB); "..har hela den gudomliga fullheten förkroppligats och tagit sin boning" (B2000). Jesusbarnet i krubban utstrålade en sådan gudsnärvaro att både herdarna och de vise männen, både fattiga och rika, böjde knä och tillbad.
2. VID FÖDELSEN. Vid Kristi födelse gav Fadern flera mäktiga vittnesbörd om att Jesus var Guds son. Änglarna som uppenbarade sig för herdarna hade med sig Faderns hälsning till hela världen: "Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje till hela folket. I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad; han är Messias, Herren" (Jahvéh). Uttalandet att Frälsaren var Messias, Herren, är Faderns vittnesbörd om att Jesus var Gud kommen i människogestalt.
– Stjärnan, som de vise männen såg, var ett annat mäktigt och övernaturligt vittnesbörd om att Jesus var en "kungason" sänd av Fadern. Augustus fick ingen stjärna att stråla på himlen när han föddes, inte heller Napoleon eller någon annan människa. Stjärnan var troligen en ängel som med stor lyskraft ledde herdarna till platsen för den nyfödde kungasonen.
3. VID DOPET. När Jesus blev döpt öppnade sig himlen och Anden kom över honom i skepnad av en duva. Och en röst från himlen sade: "Detta är min älskade son, han är min utvalde." Här vittnar Fadern hörbart för alla att Jesus är Guds son. Anden som kom över Jesus var ytterligare ett vittnesbörd. Johannes fick budskapet: "Den du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande. Och jag har sett det och har vittnat att han är Guds Son" (Joh 1:33-34).
– När den helige Ande kom över lärjungarna på pingstdagen var det med tungor av eld. Men över Jesus kom Anden i form av en duva, vilket visar att Jesus var både helig och överlåten åt Faderns vilja. Lärjungarna var rena i kraft av de ord Jesus talat till dem. Men över dem kom Anden i form av tungor av eld för att omskapa deras vilja och bränna bort all själviskhet och tröghet. Blodet renar från synd, men elden frigör oss från egenvilja och gör oss brinnande för Guds sak.
4. VID FÖRKLARINGEN. Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset...Mose och Elia visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda (gr tetelestai) i Jerusalem. Medan de ännu talade, sänkte sig ett lysande moln över dem och ur molnet kom en röst som sade: "Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom!"
– Jesus visade ej sin härlighet för världen – inte ens alla lärjungarna fick se den, utan endast Petrus, Jakob och Johannes. Inför deras ögon bröt gudomshärligheten igenom och Jesus strålade som ljuset – ett oförglömligt ögonblick som Petrus refererade till i slutet av sin levnad: Vi såg "med egna ögon hans majestät... rösten hörde jag själv".
– Var det inte Petrus största upplevelse i livet? (2 Petr 1:16-19)
5. VID INVIGNINGEN TILL KORSLIDANDET. Strax efter Jesu segertåg in i Jerusalem kom det greker som gärna ville se Jesus. Vi vet inte om deras önskan gick i uppfyllelse. Jesus tänkte på de miljoner som skulle få del av hans frälsning och svarade dem: "Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas." Jesus bad: "Fader, förhärliga ditt namn."
Då hördes en röst från himlen: "Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt." Det var tredje gången Faderns röst hördes. Jesus kunde säga: "Jag har förhärligat dig här på jorden genom att fullborda det verk som du har gett mig att utföra." Jesus talar sedan om sin förestående bortgång. "Vetekornet måste falla i jorden och dö, annars blir det ett ensamt korn. – Nu går en dom över världen, nu skall denna världens furste kastas ut. – När jag blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla människor till mig" (Joh 12:20-33). Därefter renade Jesus åter templet och avslutade sin offentliga verksamhet med att utropa ve över de judiska ledarna och be för sjuka. Han grät över Jerusalem.
6. VID KORSET. När Jesus dog gav Fadern flera speciella vittnesbörd: Vid sjätte timmen (kl 12) då det var som ljusast kom ett mörker som varade till den tredje timmen. I sex timmar – människans tal – led Jesus för att försona och borttaga världens synd. När han dog brast förhänget inne i templet uppifrån och ned. Jorden skakade och klipporna rämnade. Gravarna öppnade sig. Många avlidnas heliga kroppar uppväcktes och visade sig i Jerusalem efter Jesu uppståndelse.
7. VID UPPSTÅNDELSEN. Kristi uppståndelse blev det största beviset på att han var Guds son: "...som genom helighetens Ande blev med kraft bevisad vara Guds Son alltifrån uppståndelsen från de döda" (Rom 1:4 SFB). Kristus förhärligade Fadern genom sin död och Fadern förhärligade Sonen genom uppståndelsen. Jesus visade sig inte för världen utan endast för dem som han förut hade utvalt att vara hans vittnen och vid ett tillfälle för mer än 500 bröder på en gång.
8. VID HIMMELSFÄRDEN. "Medan han välsignade dem", lyftes han upp i himlen och fördes bort bland molnen. Det var Faderns slutliga, mäktiga vittnesbörd om att Jesus är Guds son. Efter dessa himmelska vittnesbörd vill jag avsluta med ett mänskligt vittnesbörd om Jesus från hans samtid: "Ingen har talat som den mannen har talat. Ingen har gjort sådana underbara gärningar som den mannen. Ingen har älskat människorna som den mannen har älskat."
www.nils-ibstedt. com