Tag: helgelse
- Written by: Madeleine Wallgren
- Category: Helgelse
- Published: 13 mars, 2023
Det är Anden som gör levande; köttet är till inget nyttigt. De ord som jag har talat till er är ande och liv.
Joh 6:63
I ditt kött bor inget gott. Absolut ingenting som Gud kan använda sig av. Ibland vill fienden få oss att tro att det i alla fall finns något gott där. Där kan ju finnas envishet och intelligens. Nog ska väl Gud kunna använda det i vissa situationer. Nej. Det måste först dö och uppstå, och läggas under Kristi lydnad. Inte ens de ”goda” sakerna i köttet kan användas för Guds verk. Man kan vara mycket givmild och arbeta hårt för ideella ändamål utan ersättning utan att det har något värde i Guds ögon. Bara det som han själv ingivit och fött fram har värde. En kristen kan få för sig att göra goda gärningar och tro att det imponerar på Gud. Ingalunda! Det är drivkraften bakom som räknas. Det är bara det som är fött av Gud som övervinner världen och som har evighetsvärde, 1 Joh 5:4.
Köttet tillhör den här världen, och du kan inte ta det med till himlen. Alltså finns det ingen anledning att ”polera” köttet för att försöka få det heligt. Du ska istället hålla före att det är dött, Rom 6: 6 och11.
Vad är ”köttet”?
Köttet är den fallna naturen. Man brukar säga att kroppen + själen = köttet, men det är inte helt korrekt. Kroppen i sig och själen i sig är inte syndiga. De skapades goda av Gud. Men människan kallas kött när hon saknar härligheten från Gud och gemenskapen med honom, därför att hon då bara har dessa två komponenter. Och dessa var aldrig avsedda att utgöra människans hela natur. När hon skapades var hon först och främst ande. Genom sin ande hade hon gemenskap med Gud och genom sin ande kunde hon styra sin själ och sin kropp. När Gud såg på sin skapelse såg han att den var god.
Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.
1 Mos 1:31
Men i syndafallet förlorade människan andens gemenskap med Gud och blev kött. Så mycket av naturen, djuren och människan förstördes att Gud inte längre kunde säga att allt var mycket gott. Istället för godhet fann han idel ondska:
5. Men när Herren såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar alltid var endast onda,
6. då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta.
11. Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden uppfylldes av våld.
12. Och Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt kött vandrade i fördärv på jorden.
1 Mos 6:5, 6, 11, 12
När kroppen och själen inte längre styrs av anden, fungerar de som en cancer: De växer vilt utan sina avsedda funktioner. De fungerar själviskt, dvs de handlar enbart utifrån egna behov, precis som cancersvulstens celler. Därför kallas de kött.
Kroppen och själen är inte syndiga i sig själva, liksom inte heller cancerns celler är onda i sig själva. De är ju ingenting annat än kroppens egna, från början friska, celler, som gått miste om cellkärnans styrande förmåga. Felet har alltså uppstått i cellens allra innersta, i kärnan. Felet i den fallna människan finns också i det allra innersta, i anden. Därför tjänar det inget till att försöka styra köttet genom att öva det i goda gärningar. Köttet kommer ändå bara att kunna göra dessa gärningar om det kan motiveras av något själviskt motiv, till exempel belöning eller hot.
Det finns bara två sätt att styra köttet: Genom lagen eller genom anden. Lagen tvingar köttet, med dess själviska natur som motivation (”om du inte gör som jag kräver kommer jag att straffa dig”). Men en sådan motivation kan inte behaga Gud. Anden tvingar köttet genom att i sig själv bära motivationen (”du gör som jag säger därför att jag vill det”). En sådan motivation behagar Gud, eftersom det är människans innersta, hennes fria vilja, som driver henne. Det var därför Jesus sade att människan måste födas på nytt. Hon måste få tillbaka den andliga natur som hon förlorade i syndafallet. Detta fantastiska under inträffar när hon tar emot Jesus som sin Herre, på den grundvalen att Jesus har betalat priset för en sådan pånyttfödelse och gemenskap med Gud.
Utdrag från ”Seger i varje frestelse” av Madeleine Wallgren Just nu på REA för 35:- (ord 129:-)
- Written by: Madeleine Wallgren
- Category: Helgelse
- Published: 3 september, 2020
Kännetecknande för lagisk förkunnelse är att den syftar till att få människan mer välbehaglig för Gud. Tyngdpunkten ligger på att anstränga sig för att vinna ”andliga poäng”, till exempel genom att be mer, fasta mer, ge större offer, vittna mer, utföra fler goda gärningar, delta i större utsträckning i församlingens aktiviteter osv. En lagisk förkunnelse går i korthet ut på att vi genom våra gärningar kan vinna något.
Sådan förkunnelse leder till träldom. De som lyckas leva upp till den satta standarden fastnar i högmodsträsket. De frestas ständigt se ner på de andra som misslyckas och är samtidigt blinda för sin egen överlägsna attityd.
De som inte lyckas leva upp till standarden riskerar att fastna i fördömelseträsket. De jämför sig med de dem som de uppfattar som mer lyckade och klassar ner sig själva som ratade av både Gud och människor.
Vilken standard återspeglas i sådan förkunnelse? Den som människor satt upp. Antingen pastorns, ens egen eller någon känd förkunnares. Men oavsett varifrån vi hämtar en sådan standard är den inte Guds standard. Hans måttstock är Jesus Kristus.
1 Pet 1:15, 16: Nej, liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv.
Det står skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig.
Luk 6:40: En lärjunge är inte förmer än sin lärare, och när någon har blivit fullärd blir han som sin lärare.
Men Gud vet ju att vi inte kan leva upp till detta krav – visst blir han gladare av att vi i alla fall försöker komma en bit på vägen?
Se upp! Detta är en alltigenom mänsklig tanke och en fälla många fastnat i. Vi måste komma till insikten att vi, utifrån våra naturliga förutsättningar, inte kan göra något alls för att behaga Gud.
Om man greppar denna insikt på ett ytligt plan leder den dock till ett träsk av synd; allt är tillåtet eftersom vi ändå inte kan leva upp till Guds lag. Detta är risken med en så kallade hyper-nåd-förkunnelsen.
Men när Bibeln talar om att lagen fått sin ände i Kristus, är det för att Kristus istället ska vara vårt liv:”Ty Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror” (Rom 10:4). Trons förtröstan på att vara inlemmad i Kristus gör att jag vill göra det som Kristus vill, eftersom vi är förenade i anden (1 Kor 6:17). Bara den som kämpat med frågan och i djupet av sitt hjärta fått Andens uppenbarelse över detta kan uppleva verklig befrielse, glädje och tacksamhet över Kristi försoningsverk.
Jag vill lyssna på förkunnelse som inspirerar mig att bli mer lik Jesus. Inte för att jag har något att vinna därpå. Inte för att jag ska bli mer välbehaglig för Gud. Inte för att jag genom det kan förtjäna frälsningen. Nej, jag vill bli inspirerad och uppmuntrad till att växa upp till samma mognad som Jesus, för detta är min största glädje.
Tänk att Guds mål faktiskt är att vi ska bli fullärda! Tänk på det en stund! Du ska bli fullkomlig i trons förtröstan, i kärlek, i visdom och mycket mer som Jesus visade prov på under sin jordevandring. Och det är inte omöjligt, om bara denna bild får förbli och växa till inom dig. Faktum är nämligen att ett sådant liv är det mest underbara liv man kan leva.
Det handlar om att lära sig förtrösta på en lösning i varje knepig situation, att lära sig förtrösta på att Gud har något bättre i beredskap åt mig om jag står emot Satans frestelse att synda. Synden blir helt enkelt onödig, för i min ande ser jag Guds lösning som något mycket mer underbart än det som fienden visar upp för mina inre ögon.