Webshop

Alla länkar till webshopen öppnas i nytt fönster. Om länken inte fungerar så högerklicka och välj ”öppna i nytt fönster”.

Vingården

Är du en bärare av Guds härlighet?

Jonnie Slottheden har skrivit en sång med texten:

”Jag ser ett folk, ett helt nytt folk, ett folk som älskar Herren Jesus;

ett folk som går, hand i hand, och som bär Guds härlighet fram.”

Vill du vara en del av bärarlaget som sprider Guds härlighet? Det är jag övertygad om.

När templet, som Salomo hade låtit bygga, invigdes, kom Guds närvaro så starkt att prästerna inte kunde stå kvar.

Och det hände att när prästerna gick ut ur helgedomen, uppfylldes Herrens hus av molnet, så att prästerna inte kunde stå och göra tjänst på grund av molnet. Ty Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus. 1 Kon 8:10

Även Mose fick uppleva Guds närvaro på detta sätt:

Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, eftersom molnskyn vilade över det och Herrens härlighet uppfyllde tabernaklet. 2 Mos 40:35

Trots vår längtan ser vi inte så mycket av Guds närvaro som vi önskar. Orsaken är inte att Gud håller tillbaka, utan att vi ännu inte är förberedda att bära Hans härlighet.

När Guds härlighet landar i församlingen kommer vars och ens dolda liv, innersta motiv och tankar i dagen, 1 Kor 14:25. Är vi beredda på Guds rannsakande ljus?

Ofta är det vår okunskap som gör att Gud inte kan närma sig i all sin härlighet. Han längtar efter att få göra det, men han vill inte skada oss.

I Gamla förbundet var arken den plats Gud valde att knyta sin närvaro till. I Moseböckerna läser vi om vilka noggranna instruktioner Gud gav för hur arken skulle hanteras (2 Mos 25:10 ff). Men då som nu ”glömde” Guds egendomsfolk bort att ingående studera instruktionerna – och så gick det som det gick. Och folket hade ingen aning om varför det gick så illa. De blev förvirrade och undrade om Gud verkligen var så kärleksfull som han utgav sig för att vara….

Ett exempel på detta har vi när Gud dödade Ussa som hjälpte till att bära hem arken som under lång tid varit beslagtagen av filistéerna.

Men när de kom till Nakons tröskplats, räckte Ussa ut handen mot Guds ark och grep tag i den, ty oxarna snavade. Då upptändes Herrens vrede mot Ussa, och Gud slog honom där för hans försyndelse. Och han dog där vid Guds ark. David blev upprörd över att Herren hade brutit ner Ussa. 2 Sam 6:6-8

I ren välmening, för att rädda ekipaget från att falla när oxarna snavade, räckte Ussa ut handen mot Guds ark. Men Gud var tydligen inte det minsta tacksam. Till och med kung David, som hade tänkt ta hem arken till sig, blev rädd och förvirrad. Var detta verkligen hans kärleksfulle Gud? Han vågade inte fullfölja sin plan, utan lämnade arken i Obed-Edoms hus.

Hur kunde det gå så här? Eftersom man försummat läsa Guds instruktioner fick folkets tilltro och förtröstan på Herren sig en rejäl knäck. Hade man tagit tid för lite bibelstudium hade man upptäckt att Gud föreskrivit hur arken skulle transporteras! Vi ser aldrig att arken under ökenvistelsen sattes på en vagn eller drogs av oxar eller bars av obehöriga. Istället bars den alltid, enligt Guds instruktioner, av de avskilda prästerna med hjälp av de stänger som skjutits in i arkens ringar. Se 2 Mos 37:5, Jos 3:15, 4:10.

Stängerna skall du skjuta in i ringarna på sidorna av arken, så att man kan bära arken med dem, och de skall sitta kvar i ringarna på arken. De får inte tas bort ur dem. 2 Mos 25:14, 15

När Israel t ex gick över Jordan hanterades arken på rätt sätt, Jos 3:15, 4:10.

I 4 Mos 4:15 befaller Gud att endast kehatiterna av Levi stam får lov att bära de heliga föremålen. Men inte ens de får lov att röra vid de heliga föremålen, för då kommer de att dö (vers 15b). Deras uppgift var endast att bära på det sätt Gud föreskrivit.

Och Herren talade till Mose och Aron. Han sade: ”Låt inte kehatiternas släktgren utrotas ur leviternas stam, utan gör så här med dem, för att de skall leva och inte dö när de kommer nära de högheliga föremålen: Aron och hans söner skall gå in och anvisa var och en av dem vad han har att göra eller bära, men själva får de inte gå in och se de heliga föremålen, inte ens ett ögonblick, ty då skall de dö.” 4 Mos 4:17-20

Men varifrån fick man idén att nonchalera Guds bud? Från filistéerna! När de (på grund av att Guds närvaro blev alltför plågsam för dem) lämnade tillbaka arken till Israel, satte de arken på en vagn som drogs av oxar.

Hur många idéer har vi i vår tid aningslöst hämtat från världen och från Guds fiende? Hur mycket i vårt gudstjänstfirande och vårt dagliga liv är präglat av denna världens ande istället för av Guds Ande och Ord? Låt oss pröva om våra metoder i alla avseenden är i enlighet med Guds instruktioner! Kanske ska vi här finna orsaker till att vi inte kan bära fram Guds härlighet fullt ut.

Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. Rom 12:2

I samma utsträckning som vi låter oss förvandlas genom att lyssna till Gudsordet, kommer vi att allt starkare sprida Hans kunskaps väldoft varhelst vi går fram.

Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft. Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade, för de senare en doft av död till död, för de förra en doft av liv till liv. 2 Kor 2:14-16

Jesus är Segerherren, och tillsammans har vi ett stort uppdrag! Låt oss frimodigt bära ut Hans härlighet – inte i egen kraft utan helt beroende av Hans kraft och förmåga!

Madeleine Wallgren




© 2011 Vingården®